Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF) är ett samverkans förbund, det vill säga flera aktörer, det kan vara kommuner, organisationer eller myndigheter, går ihop för att arbeta under en paroll. I fallet SKVVF är huvudsyftet till många av medlemmarna att de behöver eller önskar provtagningsresultat av kusten. Denna provtagning av flera hundra punkter längs Svealands kusten finansieras enbart av medlemsintäkterna.

Provtagningsresultaten gynnar medlemmarna i deras lokala arbete för bättre vattenstatus. Några medlemmar gör genom förbundet även ytterligare recipientkontroll som administreras genom förbundet. Stockholms universitet utför själva provtagningarna på uppdrag av förbundet.

Provtagningsresultat redovisas varje år i rapporten Svealandskusten och nu även på ett årligt seminarium Svealandskustdagen.

Skulle varje medlem med behov av provtagning göra denna beställning enskild skulle det bli mycket mindre kostnadseffektivt och möjligheterna att redovisa helheten försvåras. Även dialogen mellan medlemmarnas olika experter samt politiska representanter i styrelsen är en vinst för medlemmarnas fortsatta arbete.

Dessa medlemsintäkter finansierar även en halvtidstjänst för att kunna hantera till största del administrativa uppgifter så som fakturering av provtagningar, anordnande av seminarier, hantering av hemsida, svara på förfrågningar från medlemmar och övergripande ansvar för förbundets alla möten.

Alla kommuner i Svealand som har en kustlinje är  medlemmar inom Svealands kustvattenvårdsförbund. Det görs provtagningar för att få en helhetsbild.

Som medlem kan man vara med i dialogen om provtagningspunkter, vad som ska provtas (långsiktigt) och bättre pris på utökade recipientkontroller som är utöver det samordnade provtagningsprogrammet.

Rapporten Svealandskusten med både redovisning av provresultat samt artiklar skrivna av forskare och av medlemmar är gratis och postas även till bibliotek, kommunhus etc. Medlemmar får beställa flera i antal samt även medverka i utformningen av innehåll och artiklar.

Ett medlemskap ger möjlighet att vara aktiv part i förbundets styrelse som beslutar om förbundets verksamhetsprogram. Varje medlem har även ett kontaktombud som tillsammans med styrelsen bjuds in till forum för dialog med andra medlemmar, workshops och intressanta seminarier.

Utan samverkan kring provtagningarna skulle det bli både mera kostsamt för kommunerna att göra provtagningar för att dels hålla koll på vattnets status, dels för att hitta sätt att arbeta för bättre vattenkvalitet.

Då vattnet inte följer kommungränser behöver flera aktörer, kommuner såväl som företag, myndigheter och ideella föreningar arbeta tillsammans.

Genom gemensamma provtagningar, diskussionsforum och kansli som sköter administrationen kan vi göra det.

Förbundet bildades år 2000 av bland andra Stockholms stad.

Efter decennier av provtagningar har flera invånare och tjänstepersoner bättre koll på både kvalitet men också hur vattnet fungerar utifrån mänsklig påverkan jämfört med belastningar ifrån till exempel reningsverk, jordbruk eller dagvatten som rinner ut i vikar. Genom att mäta och använda den kompetens som finns vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet kan man som kommun och som större region eller företag bättre förstå och se hur insatser påverkar vattnets kvalitet.

Jämför man med hur synen på vatten var med hur det var på till exempel 1960-talet vet vi mera om vad som pågår under vattenytan. Förr var vattenytan gränsen till vad man kunde se, varför det blev en avstjälpningsplats för vätskor och föremål som behövde kasseras.

Mätningarna gör att vi kan hålla koll på vad som händer under vattenytan och hur vattnet påverkas av båttrafik, reningsverk, jord, hästskötsel, dagvatten med mera. Genom att använda våra mätresultat, se trender och ha dialog med expertis inom förbundet kan medlemmar vidta åtgärder vid problem och för att förbättra regionens vattenkvalitet.

Vid årsstämman vart fjärde år väljs en styrelse och även ordförande för styrelsen. Styrelse är ansvarig för att ta beslut som styr verksamheten. Ledamöter i styrelse kan i detta forum diskutera medlemmars behov och nytta av förbundet tillgodoses och om något behöver åtas inom verksamheten.

Förbundet har en beredningsgrupp med expertis vars uppgift är att se till att förbundets verksamhet vilar på vetenskaplig grund. Beredningsgruppen ansvarar för att uppmärksamma styrelse på aktuella händelser inom relevant område och tillsammans med kansliet bjuda in till dragningar och kunskapshöjande insatser.

Varje medlem har ett kontaktombud. Årligen arrangeras kontaktombudsmöten med bland annat workshops, dialoger och föreläsningar. Vid dessa tillfällen och via kontakt med kansliet kan medlemmens kontaktombud ge återkoppling om medlemmen är nöjd med förbundets verksamhet.

Kommuner betalar 1,05 kr per invånare.

Företag betalar en avgift baserad på årsomsättning. Avgiften varierar från cirka 18 000 kr-100 000 kr.

Myndighet såsom länsstyrelse betalar en schablonavgift baserad på invånarantal.

Ideella föreningar betalar 4000 kr per år.

Kontakta i första hand kansliet så berättar vi mer.

Vattnet mådde väldigt dåligt i vissa områden, som nära avloppsutlopp och nära industrier förut men på 80-talet började man uppmärksamma hur vattnet mådde. Sen dess har man på olika sätt jobbat för att vattnet ska bli bra igen. På några ställen är vattenkvaliten god (man brukar prata om god status enligt Eus vattendirektiv).

Sverige och Svealandskusten har dock ganska många områden som faktiskt behöver riktad ljus på. Dessa områden kan det vara olika saker som gör att kvalitén är ansträngd. Över lag jobbar man mycket med, utefter mätresultat, göra insatser på avlopp som rinner ut, dagvatten, jordbruk och hästgårdar som påverkar en redan ansträngd och ganska instängd vattenmiljö.

EU har infört en gemensam statusklassning för vattenförekomster och med detta kommer även tydliga mål. När vi pratar om dålig, måttlig status är dessa förekommande i Sverige och är alltså underkända.

Vi, som andra länder jobbar ständigt för att alla vattenförekomster ska nå God status. För varje statusklassning finns tydliga kriterier som måste uppnås på flera olika områden.

Eftersom statusklassningen är gemensam inom EU kan jobba systematiskt och över gränserna i kunskapsutbyte för att nå målet god status.

Hög salthalt i vattnet kan förklara hur vattnets väg har varit. Den påverkar också vilka organismer som klarar att överleva på den utvalda platsen då de flesta är anpassade för Östersjöns bräckta vatten.

För att förstå hur vattnet, vikar, livet både för fiskar, växter och mindre organismer fungerar behöver vi ha underlag att läsa och koppla ihop det med.

Genom att mäta samma saker, i flera decennier kan vi lättare se trender och koppla dessa till andra händelser. Det kan vara så att utsläpp eller särskilda väderhändelser antas påverkas på ett särskilt sätt men genom mätningar kan vi tillstyrka både de förbättringar som har synts genom åtgärdsarbete och om utveckling är av mänsklig påverkan eller en del av en naturlig process.

För medlemmarna är detta viktigt för att se både var det behövs sättas in åtgärder och av vilken sort som är bäst lämpad. Sedan kan man följa detta arbete både framåt och hänvisa till historiska mätningar.

Vi mäter inte fiskbestånd eller tex läkemedelsrester utan hänvisar till tex Tyresåns vattenvårdsförbund och andra lokala vattenvårdsförbund som ibland utför den typen av mätning.

Vår kärnverksamhet är att mäta för att påvisa äldre utsläpp och dess konsekvenser. Framtiden får utvisa om läkemedelsrester är något vi kommer kika närmre på men i dagsläget, nej.

Vi mäter vid två tillfällen varje sommar. Sedan 2001 har förbundet mät vid ca 200 mätpunkter varje juli och augusti.

I dagsläget har vi ett fåtal affischer med fiskar på kvar som kan vara lite kantstötta. Eventuellt tar vi fram nya. Hör gärna av dig till kansliet om du är
intresserad.

Här kommer en lista med bra länkar för fortsatt läsning.
Här hittar du mätpunkterna och klickar du på dem kan du läsa mera.
Länk: https://www.havet.nu/svealandskusten/?d=3363#4 

Om våra mätningar.
Länk: https://www.havet.nu/svealandskusten/?d=3245

Om EUs gemensamma statusklassningar.
Länk: https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/tillstandet-i-vattnet/god-status-ar-malet.html

Om tillståndet längs Svealandskusten i EU perspektiv.
Länk: https://www.havet.nu/svealandskusten/?d=3340

Miljögifter i fisk.
Länk: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kemisk-status-och-miljogifter/miljogifter-i-fisk/

Weserdomen, en dom som påverkar Sverige i stor skala.
Länk: https://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-
juridik/weserdomen.pdf

Uppdaterad senast: Oktober 2021