FAQ

Svealands kustvattenvÄrdsförbund (SKVVF) Àr ett samverkans förbund, dvs flera aktörer, det kan vara kommuner, organisationer eller myndigheter, gÄr ihop för att arbeta under en paroll. I fallet SKVVF Àr huvudsyftet till mÄnga av medlemmarna att de behöver eller önskar provtagningsresultat av kusten. Denna provtagning av flera hundra punkter lÀngs Svealands kusten finansieras enbart av medlemsintÀkterna.

Provtagningsresultaten gynnar medlemmarna i deras arbete
lokalt för bÀttre vattenstatus. NÄgra medlemmar gör genom förbundet Àven ytterligare recipientkontroll som administreras genom förbundet. Stockholms universitet utför sjÀlva provtagningarna pÄ uppdrag av förbundet.

Provtagningsresultat redovisas varje Är i rapporten Svealandskusten och nu Àven pÄ ett Ärligt seminarium Svealandskustdagen.

Skulle varje medlem med behov av provtagning göra denna bestĂ€llning enskild skulle det bli mycket mindre kostnadseffektivt och möjligheterna att redovisa helheten försvĂ„ras. Även dialogen mellan medlemmarnas olika experter samt politiska representanter i styrelsen Ă€r en vinst för medlemmarnas fortsatta arbete.

Dessa medlemsintÀkter finansierar Àven en halvtidstjÀnst för att kunna hantera till största del administrativa uppgifter sÄ som fakturering av provtagningar, anordnande av seminarier, hantering av hemsida, svara pÄ förfrÄgningar frÄn medlemmar och övergripande ansvar för förbundets alla möten.

Provtagningarna som SKVVF utför Ät medlemmarna Àr finansierade av medlemsintÀkterna. För att tÀcka provtagningskostnader samt vinsterna av dialog och den administrativa driften av förbundets verksamhet med rapport
behövs medlemsavgifterna.

Även om tex. en kommun Ă€r medlem i ett vattenvĂ„rdsförbund inom SKVVFs verksamhetsomrĂ„de sĂ„ gynnar inte det medlemskapet finansieringen av de samordnade provtagningarna mm. Som SKVVF utför.Skulle flera medlemmar anse att man endast behöver vara medlem i ett vattenvĂ„rdsförbund som i sin tur Ă€r medlem i SKVVF skulle fortfarande kostnaderna för provtagningarna behöva finansieras och man skulle dĂ„ behöva höja medlemsavgiften för dessa medlemmar för att fortsĂ€tta verksamheten.

Som förbund har vi inget vinstintresse och alla intÀkter redovisas i VB.

Just nu Àr alla kommuner som har en kustlinje medlemmar inom Svealand. Det görs dÀrför provtagningar för att fÄ en helhetsbild.

Som medlem kan man vara med i dialogen om provtagningspunkter, vad som ska provtas (lÄngsiktigt) och bÀttre pris pÄ utökade recipientkontroller som Àr utöver det samordnade provtagningsprogrammet.

Rapporten Svealandskusten med bÄde redovisning av provresultat samt artiklar skrivna av forskare och av medlemmar Àr gratis och postas Àven till bibliotek, kommunhus etc. Medlemmar fÄr dock bestÀlla flera i antal samt Àven medverka i utformningen av innehÄll och artiklar.

Ett medlemskap ger möjlighet att vara aktiv part i förbundets styrelse som beslutar om förbundets verksamhetsprogram. Varje medlem har Àven ett kontaktombud som tillsammans med styrelsen bjuds in till forum för dialog med andra medlemmar, workshops och intressanta seminarier.

Utan samverkan kring provtagningarna skulle det bli bÄde mera kostsamt för kommunerna att göra provtagningar för att dels hÄlla koll pÄ vattnets status och dels för att hitta vÀgar vidare för att arbeta för bÀttre vattenkvalité.

DÄ vattnet inte följer kommungrÀnser behöver flera aktörer, kommuner sÄvÀl som företag, myndigheter och ideella föreningar arbeta tillsammans.

Genom gemensamma provtagningar, diskussionsforum och kansli som sköter administrationen kan vi göra detta.

Förbundet bildades Är 2000 av bl.a. Stockholm stad.

Efter decennier av provtagningar har flera invĂ„nare och tjĂ€nstepersoner bĂ€ttre koll pĂ„ bĂ„de kvalitĂ© men ocksĂ„ hur vattnet fungerar utifrĂ„n mĂ€nsklig pĂ„verkan jĂ€mfört med belastningar ifrĂ„n tex reningsverk, jordbruk eller dagvatten som rinner ut i vikar. Genom att mĂ€ta och anvĂ€nda den kompetens som finns vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet till att fĂ„ analysrapporter kan man bĂ€ttre förstĂ„ bĂ„de som kommun men ocksĂ„ som större region eller företag se hur insatser pĂ„verkar vattnets kvalitĂ©.

JÀmför man med hur synen pÄ vattnet var med pÄ tex 60-talet har vi Ästadkommit att vi vet otroligt mycket mera om vad som pÄgÄr under vattenytan. Förut var vattenytan grÀnsen till vad man inte kunde se lÀngre, varav det ocksÄ blev en uppsamlingsplats för bÄde flytande och större föremÄl som behövde kasseras.

MÀtningarna gör att vi kan hÄlla koll pÄ vad som hÀnder under vattenytan och hur den pÄverkas bÄde av bÄttrafik, reningsverk, jord och hÀstskötsel, dagvatten mm. Genom att anvÀnda vÄra mÀtresultat, se trender och ha dialog med expertis inom förbundet kan medlemmar vidta ÄtgÀrder vid problem och för att förbÀttra regionens vattenkvalité.

Vid ÄrsstÀmman vart fjÀrde Är vÀljs en styrelse dÀr Àven ordförande för styrelsen. Styrelse Àr ansvarig för att ta beslut som styr verksamheten. Ledamöter i styrelse kan i detta forum diskutera medlemmars behov och nytta av förbundet tillgodoses och om nÄgot behöver Ätas inom verksamheten.

Förbundet har en beredningsgrupp med expertis vars uppgift Àr att se till att förbundets verksamhet vilar pÄ vetenskaplig grund. Beredningsgruppen ansvarar för att uppmÀrksamma styrelse pÄ aktuella hÀndelser inom relevant omrÄde och tillsammans med kansliet bjuda in till dragningar och kunskapshöjande insatser.

Varje medlem har ett kontaktombud. Varje Är arrangeras kontaktombudstrÀffar med bla. workshop, dialogform och förelÀsningar ( se över). Vid dessa tillfÀllen och via kontakt med kansliet kan medlemmens kontaktombud ge Äterkoppling om medlemmens nöjdhet med förbundets verksamhet.

Kommuner betalar 1,05 kr per invÄnare.

Företag betalar utifrÄn en schablon om ÄrsomsÀttning och varierar mellan 14-90 000.

Myndighet sÄsom LÀnsstyrelse betalar en schablon utifrÄn invÄnartal.

Ideella föreningar betalar 2750 kr

Kontakta i första hand kansliet sÄ berÀttar vi mera.

Vattnet mÄdde vÀldigt dÄligt i vissa omrÄden, som nÀra avloppsutlopp och nÀra industrier förut men pÄ 80-talet började man uppmÀrksamma hur vattnet mÄdde. Sen dess har man pÄ olika sÀtt jobbat för att vattnet ska bli bra igen. PÄ nÄgra stÀllen Àr vattenkvaliten god (man brukar prata om god status enligt Eus vattendirektiv).

Sverige och Svealandskusten har dock ganska mĂ„nga omrĂ„den som faktiskt behöver riktad ljus pĂ„. Dessa omrĂ„den kan det vara olika saker som gör att kvalitĂ©n Ă€r anstrĂ€ngd. Över lag jobbar man mycket med, utefter mĂ€tresultat, göra insatser pĂ„ avlopp som rinner ut, dagvatten, jordbruk och hĂ€stgĂ„rdar som pĂ„verkar en redan anstrĂ€ngd och ganska instĂ€ngd vattenmiljö.

EU har infört en gemensam statusklassning för vattenförekomster och med detta kommer Àven tydliga mÄl. NÀr vi pratar om dÄlig, mÄttlig status Àr dessa förekommande i Sverige och Àr alltsÄ underkÀnda.

Vi, som andra lÀnder jobbar stÀndigt för att alla vattenförekomster ska nÄ God status. För varje statusklassning finns tydliga kriterier som mÄste uppnÄs pÄ flera olika omrÄden.

Eftersom statusklassningen Àr gemensam inom EU kan jobba systematiskt och över grÀnserna i kunskapsutbyte för att nÄ mÄlet god status.

Siktdjup kan ocksÄ beskrivas som vattnets klarhet och visar pÄ hur lÄngt ner vÀxter kan leva, hur lÄngt solen nÄr. Om mÀtning visar att siktdjupet Àr tex 6 meter sÄ brukar man sÀga att fotosyntetiserande vÀxter, alltsÄ vÀxter som behöver ljus kan leva pÄ det dubbla dÄ 12 meter under vattenytan. Om siktdjupet Àr dÄligt kan det tyda pÄ övergödning som grumlar igen vattnet och gör att ljuset inte slÀpps ner och skapar liv.

Hög salthalt i vattnet kan förklara hur vattnets vĂ€g har varit. Den pĂ„verkar ocksĂ„ vilka organismer som klarar att överleva pĂ„ den utvalda platsen dĂ„ de flesta Ă€r anpassade för Östersjöns brĂ€ckta vatten.

Temperaturskillnader mellan Ă„r visar oss hur vattnet flödar, frĂ„n stora östersjön och in i vĂ„ra kustomrĂ„den. Är det kallare ett Ă„r har cirkulationen av vattnet varit stor.

För att förstÄ hur vattnet, vikar, livet bÄde för fiskar, vÀxter och mindre organismer fungerar behöver vi ha underlag att lÀsa och koppla ihop det med.

Genom att mÀta samma saker, i flera decennier kan vi lÀttare se trender och koppla dessa till andra hÀndelser. Det kan vara sÄ att utslÀpp eller sÀrskilda vÀderhÀndelser antas pÄverkas pÄ ett sÀrskilt sÀtt men genom mÀtningar kan vi tillstyrka bÄde de förbÀttringar som har synts genom ÄtgÀrdsarbete och om utveckling Àr av mÀnsklig pÄverkan eller en del av en naturlig process.

För medlemmarna Àr detta viktigt för att se bÄde var det behövs sÀttas in ÄtgÀrder och av vilken sort som Àr bÀst lÀmpad. Sedan kan man följa detta arbete bÄde framÄt och hÀnvisa till historiska mÀtningar.

Vi mÀter inte fiskbestÄnd eller tex lÀkemedelsrester utan hÀnvisar till tex TyresÄns vattenvÄrdsförbund och andra lokala vattenvÄrdsförbund som ibland utför den typen av mÀtning.

VÄr kÀrnverksamhet Àr att mÀta för att pÄvisa Àldre utslÀpp och dess konsekvenser. Framtiden fÄr utvisa om lÀkemedelsrester Àr nÄgot vi kommer kika nÀrmre pÄ men i dagslÀget, nej.

Vi mÀter vid tvÄ tillfÀllen varje sommar. Sedan 2001 har förbundet mÀt vid ca 200 mÀtpunkter varje juli och augusti.

I dagslÀget har vi nÄgra fÄtal kvar som Àr lite kantstötta. Vi jobbar med att ta fram nya. Hör gÀrna av dig till kansliet om du Àr intresserad.

Visst! HÀr kommer en lista med bra lÀnkar för fortsatt lÀsning!
HÀr hittar du mÀtpunkterna och klickar du pÄ dem kan du lÀsa mera.
LÀnk: https://www.havet.nu/svealandskusten/?d=3363#4 

Om vÄra mÀtningar.
LĂ€nk: https://www.havet.nu/svealandskusten/?d=3245

Om EUs gemensamma statusklassningar.
LĂ€nk: https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/tillstandet-i-vattnet/god-status-ar-malet.html

Om tillstÄndet lÀngs Svealandskusten i EU perspektiv.
LĂ€nk: https://www.havet.nu/svealandskusten/?d=3340

Miljögifter i fisk.
LĂ€nk: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kemisk-status-och-miljogifter/miljogifter-i-fisk/

Weserdomen, en dom som pÄverkar Sverige i stor skala.
LĂ€nk: https://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-
juridik/weserdomen.pdf

 

Uppdaterad senast: Oktober 2021